Forskning
Sebastian Lewandowski
Sebastian Lewandowski är forskare vid Karolinska Institutet. Hans team studerar hur de nervceller som dör i hjärnan hos ALS-patienter påverkas av att blodkärlen inte fungerar som de ska. Blodkärlen ansvarar för att leverera syre och energi till nervcellerna. Problemen inuti nervcellerna förvärras när cellerna i blodkärlen fungerar felaktigt, vilket minskar den energi som finns tillgänglig för nervcellerna. Hjärnkärlen bildar också en barriär mellan blodets innehåll och resten av hjärnan, den s.k. blod-hjärnbarriären. Blod-hjärnbarriären skyddar nervcellerna från många molekyler i blodet som är skadliga för nervcellerna. Vårt team har funnit att blod-hjärnbarriären inte fungerar som den ska i musmodeller för ALS och att samma mekanismer förekommer hos sporadiska ALS-patienter (Lewandowski et al. Acta Neuropath 2016 PMID 26687981). När blod-hjärnbarriären fungerar korrekt fördröjs uppkomsten av ALS till senare delen av livet, men när barriären är otillräcklig uppträder ALS hos yngre individer. Vi upptäckte att dessa vaskulära händelser är mycket tidiga manifestationer av ALS och inträffar innan nervcellerna dör och innan hjärnan visar tecken på inflammation (Månberg et al. Nature Medicine 2021). Vi studerar för närvarande mekanismerna i blodkärlen och utformar terapier som skulle förbättra blodkärlens funktion och därmed bättre stödja nervceller som drabbats av ALS.
Vad är en klinisk prövning?
För att testa nya läkemedel och behandlingar mot ALS måste forskare och läkemedelsföretag genomföra kliniska prövningar. En klinisk prövning är en terapeutisk forskningsstudie för att testa om ett nytt läkemedel eller en ny behandling är säker och effektiv för användning på människor. Målet är att identifiera en effektiv behandling för sjukdomen. Före varje klinisk prövning måste ett läkemedel genomgå en rad steg. För ALS finns det många potentiella läkemedel och terapier som för närvarande genomgår kliniska prövningar. Kliniska prövningar är avgörande för godkännande av nya läkemedel. Det bör dock alltid vara frivilligt att delta i en klinisk prövning. Patienter som lever med ALS måste ge sitt samtycke innan de väljer att vara med och har rätt att få veta alla relevanta detaljer kring prövningen. Om fas 3-studien visar att läkemedlet gör nytta lämnas en ansökan om godkännande in till Europeiska läkemedelsmyndigheten (EMA). EMA kommer sedan noggrant gå igenom alla studiedata för att kontrollera att läkemedlet verkligen gör nytta. Denna process tar cirka 12 månader.
Kliniska prövningar utvecklas i faser, där varje fas har ett specifikt mål:
I dessa prövningar testar man nya läkemedel för första gången
på människor. Målet är att fastställa om behandlingen är säker att
administrera. På grund av detta ges det endast till en liten grupp, ofta
20 eller färre personer. Deltagarna övervakas noga för eventuella
biverkningar. Om något händer och anses vara för farligt, stoppas
testningen och läkemedlet kommer inte att gå vidare i den kliniska
prövningsprocessen
Under denna fas försöker forskare bestämma den bästa dosen,
administreringsvägen (genom munnen, genom injektion etc.) och
tidpunkten att ta läkemedlet. I denna fas är det patienter med en
specifik sjukdom som deltar. I detta exempel patienter med ALS.
Information om det potentiella läkemedlet eller behandlingens
förmåga att bota eller lindra hos patienter samlas därför också in.
Dessa preliminära resultat är viktiga för att avgöra om behandlingen
kan vara effektiv. Vanligtvis är färre än 100 personer totalt involverade
i en fas 2-studie för ALS.
Denna fas ska ha tillräckligt många deltagare för att avgöra om
ett läkemedel är effektivt för att stoppa sjukdomsutvecklingen
och/eller öka överlevnaden. Målet i en fas 3-studie är att visa att
läkemedlet gör nytta för patienterna. Fas 3-prövningar för ALS
involverar vanligtvis cirka 500 deltagare och pågår i cirka 1 år. Det
stora antalet deltagare och den långa behandlingstiden är avgörande
för att man ska kunna bevisa att läkemedlet fungerar ordentligt.