Svar:
ALS påverkar exempelvis talet som låter sluddrigt och monotont (dysartri och dysfoni), sjukdomen kan ge sväljsvårigheter (dysfagi) samt svårigheter att tugga, hålla ihop käkarna eller hålla upp huvudet. Många har även en ökad salivproduktion. Över tid förlorar vissa individer förmågan att prata, men kan kommunicera via talhjälpmedel.
Hos andra påverkas muskulaturen mer i det första skedet exempelvis ett finger, en hand eller en fot/ett ben. Det blir svårt att skriva, öppna ett burklock eller så snubblar och ramlar individen pga a balanssinnet som sedan försämras över tid vartefter sjukdom fortskrider. Några individer får symtom från musklerna i ryggen, bröstet, buken eller andningsmuskulaturen. Allt beror på vart sjukdomen börjar.
Svar:
Värk och smärta är mindre vanligt hos personer med ALS, men en del upplever stickande eller ilande värk i till exempel ländryggen, höften eller i ett knä. Värken kan komma veckor eller månader innan andra symtom från musklerna börjar märkas. Liknande smärtor kan även uppstå senare under sjukdomsförloppet. Kramp (kontraktioner) i exempelvis vader, fötter, händer ect förekommer hos vissa individer.
Svar:
Ja, det behövs oftast hjälpmedel som kompenserar när musklerna slutar fungerar. Elektrisk rullstol, ögonstyrda kommunikationshjälpmedel, Peg (perkutan endoskopisk gastroskopi) för intag av kost, track (trakeotomi) för att kunna andas, hostmaskin ect är några av de hjälpmedel som kan behövas.
Etablerade riskfaktorer
Möjliga riskfaktorer
Sannolika riskfaktorer
Skyddar möjligen